Internationaliseringen av den svenska handeln tog verklig fart först på 1990-talet och sedan dess har det skett en enorm förändring. En svensk i ”nöd” i främmande land har stor möjlighet att få tag på en tub Kalles kaviar och bokhyllan Billy på IKEA. Samtidigt kan vi i Sverige köpa billiga varor på danska Netto och Jysk eller på tyska Lidl och Bauhaus. Svenska företag etablerar sig i utlandet och utländska i Sverige. Men internationella kopplingar är förstås ingenting nytt för handeln. Det är egentligen nästan omöjligt att tänka sig att en nations handel skulle sakna internationella kontakter. Men det ”internationella” ter sig på olika sätt under olika perioder.

Tidiga handelsetableringar

Svenska köpmän har haft kontakter med utländska köpmän och företag långt tillbaka i tiden. Från 1200-talet kom tyska köpmän att kontrollera viktiga delar av svensk utrikeshandel. Detta innebar också att tyska köpmän bosatte sig i Sverige. Man kan se det som en tidig form av utländska investeringar i Sverige. Att Sverige på 1500-talet tog ett fastare grepp över järn- och kopparexport innebar inte att utländska köpmän slutade etablera sig i Sverige. Under Sveriges tid som europeisk stormakt flyttade tyskar, balter, nederländare samt en och annan britt sin verksamhet till städer som Stockholm, Norrköping och Göteborg. Sakta men säkert kom dessa invandrade köpmän att bli ”svenskar”. De medförde nya vanor och nya kontakter. På flera sätt har dessa invandrare påverkat livet runt om i Sverige under historiens lopp. Det förekom naturligtvis också att svenska köpmän bosatte sig och blev kvar i utlandet. Men det var ovanligt. Från slutet av 1800-talet började större handelsföretag uppkomma i Sverige och utlandet. Men fram till 1990-talet hade få utländska företag etablerat sig i Sverige. Svenska företag (H&M och IKEA undantagna) hade endast i begränsad utsträckning startat verksamhet i utlandet.

Nutida problem

Handelsföretag är ofta sena med att etablera sig utanför sina hemländer. En förklaring är att handeln omgärdats av regleringar. Här har EU underlättat internationaliseringen. En annan förklaring är att konsumtionsmönster har en nationell eller till och med regional prägel. Det kan vara svårt att erövra en ny marknad. Det är därför vanligt att företag börjar sin utlandsexpansion i ett grannland. En tredje förklaring är att handelsföretag vuxit ”organiskt”. Man startar först med en butik för att sedan följa upp med filialer. Övergången från småskaligt till storskaligt företagande tar tid och kraft. Man måste lära sig att hantera en större marknad. Först när man expanderat i sitt hemland, har man goda förutsättningar att flytta till andra länder. Denna beskrivning passar väl in på både H&M och IKEA. Båda har utvecklat sin affärsidé i Sverige. Dessa koncept har sedan också fungerat utomlands. Det är också typiskt att både H&M:s och IKEA:s första utlandsetableringar gjordes i Norge och Danmark. En förklaring till att utländska företag inte etablerat sig i Sverige är att den svenska marknaden är liten. Nordiska företag etablerar sig i Sverige för att det ligger nära. Men kontinentala eller transatlantiska företag kommer till Sverige först när de redan erövrat större marknader.

Författare: Fredrik Sandgren

Detta är en uppdaterad version av originalartikeln.

Kaffekooperativ i Nicaragua.

Kaffekooperativ i Nicaragua.

Kooperation Utan Gränser samarbetar med kooperativ i 24 länder.

Motiv ID: KF000054
Arkiv: Centrum för Näringslivshistoria
Tid:
Plats: Nicaragua

Norge, 1990-tal, ICA-butik, exteriör.

Norge, 1990-tal, ICA-butik, exteriör.

I Norge har ICA en specialform av logotypen.

Motiv ID: ICA004346
Arkiv: ICA, Centralt
Tid: 1992-2000
Plats: Norge