Omvandlingen från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle hade inte varit möjlig utan en utveckling av tjänster. Det handlade om kommunikation, handel, banker, försäkring och utbildning. Industrialismens ökade behov av planering och administration ledde till en av de största samhällsomvandlingarna under förra seklet. Den tidigare yrkesstrukturen förändrades starkt när speciella kontorsarbetsplatser med nya yrkesgrupper växte fram.
Förändringen handlade först och främst om att antalet tjänstemän ökade kraftigt och därmed även deras andel av den yrkesverksamma befolkningen. Det blev också förändringar i lönesättningen för tjänstesektorn i form av minskad lön, vilket gjorde att löneklyftan till arbetarklassen minskade. En annan viktig faktor som bidrog till förändringen var tjänstemannasektorns feminisering. Antalet anställda kvinnor ökade kraftigt! Samtidigt skedde också en specialisering och arbetsdelning av arbetsuppgifterna som bidrog till den stora förändringen av yrkesstrukturen.

I statlig eller privat tjänst

Det hade tidigare funnits en tydlig prestigeskillnad mellan de statliga ämbetsverken och de privata affärskontoren. Det berodde på arbetsplatsernas skilda historiska bakgrund och på olika säkerhet i arbetsvillkoren. Fram till 1809 var de höga posterna i centrala verk bara öppna för adeln och därför också mycket prestigefyllda. Därefter kunde även andra söka sig dit. En ordinarie statlig tjänst – om man lyckades få en – var detsamma som en säker anställning och en trygg framtid. I den privata sektorn var tjänsterna beroende av konjunkturen – ju mindre affärskontor desto känsligare var anställningen för konjunktursvängningar. Om affärerna gick dåligt kunde man bli av med sitt jobb. Men industrialiseringen bidrog till en explosionsartad expansion av handelssektorn som därigenom gav en rad nya karriärmöjligheter.

Tjänstemannasektorn exploderar

Administration, dokumenthantering och bokföring var uppgifter som krävde ny arbetskraft till handelskontoren. För att demonstrera expansionen av arbetsbördan kan nämnas att till exempel Åhlén & Holm AB startades med ett kapital av 420 kronor år 1899 – tio år senare hade det vuxit till ett miljonföretag. Under år 1908 skickade företaget över en kvarts miljon paket och de hade så mycket post att postverket var tvungen att inrätta ett särskilt postkontor för Åhlén & Holms räkning. Man ska komma ihåg att alla handelskontors dokumenthantering och bokföring sköttes manuellt. Varje dokument skulle registreras, sorteras och samlas i kortregister – register som kunde anta enorma proportioner. Med detta i åtanke är det inte svårt att se hur tjänstemannasektorn inom handeln formligen exploderade.

Interiör, kontor.

På 1940-talet var de flesta kontorister kvinnor.

Motiv ID: NK000384
Fotograf: Erik Holmén
Arkiv: Nordiska Kompaniet
Tid: 1945-1948
Plats: Stockholm, Kronobergsgatan

Örebro, 1941, Hakonbolagets kontor och lager, exteriör.

Tjänstemännen inom handeln ökade och t.ex. Hakonbolaget byggde stora kontorshus i flera städer.

Motiv ID: ICA002478
Arkiv: ICA Hakon AB
Tid: 1941
Plats: Örebro

Helsingborg, 1964, Eolbolaget, hålkort till ordersystem.

Plock bland hålkort på Eol i Helsingborg, 1964.

Motiv ID: ICA000016
Arkiv: ICA Eol AB
Tid: 1964
Plats: Helsingborg