En viktig händelse i svensk politisk historia var striden om spannmålstullarna. Sverige förde en frihandelspolitik men på våren 1887 visade det sig att protektionisterna hade majoritet i riksdagen. Oscar II biföll då begäran från den frihandelsvänlige statsministern Robert Themptander att utlysa nyval till andra kammaren. Detta blev den första moderna valrörelsen i Sverige. Riksorganisationer bildades både för och emot tullarna och de samarbetade med riksdagspartierna och tillhandahöll resetalare.

Valdeltagandet ökade kraftigt och valet blev en storseger för frihandlarna. I det ordinarie riksdagsvalet på hösten 1887 återhämtade protektionisterna en del men fortfarande fanns ett övertag för frihandlarna på cirka 20 röster. Då inträffade något märkligt. En av frihandlarna på Stockholmsbänken, ångköksföreståndaren Olof Larsson (”Ångköks-Olle”), visade sig ha en kommunalskatteskuld på 11 kronor och 58 öre. Han var därför inte valbar. Men inte nog med detta. Alla 22 frihandlare på Stockholmsbänken, som stått på samma valsedel som Ångköks-Olle, diskvalificerades och ersattes utan vidare med 22 protektionister. Nu fanns det majoritet för tullarna och tullvännerna firade på restaurang Hasselbacken med en bankett à 11:58 per kuvert.

Författare: Anders Johnson

Exteriör. Träsnitt av E.Heurlin .

Exteriör. Träsnitt av E.Heurlin .

Utsikt från Skeppsholmen med palmeska huset och Fersenska Terassen i fonden.

Motiv ID: SHB010766
Arkiv: Svenska Handelsbanken (Huvudförteckning)
Tid: 1887
Plats: Stockholm, Sverige, Blasieholmshamnen

Vy över verkstadsområdet från Söder Mälarstrand.
Motiv ID: LMV000013
Arkiv: Ludwigsbergs Mekaniska Verkstads AB
Tid: 1887
Plats: Stockholm, Söder Mälarstrand, Skinnarviksgatan