Under 1970-talet kom den svenska handeln på ett påtagligt sätt att dras in i den internationella utvecklingen. Kring årsskiftet 1973–74 skedde omfattande höjningar av oljepriserna på den internationella marknaden – från cirka tre till cirka elva dollar per fat – som en följd av samarbetet mellan de oljeproducerande länderna inom kartellen OPEC. Konsekvenserna för den svenska ekonomin var genomgripande. Den lågkonjunktur som redan hade inletts fick en extra skjuts. Den svenska industrins konkurrenskraft försämrades raskt och Sveriges andel av världshandeln minskade som en följd av detta snabbare än för övriga industriländer.

Den internationella marknaden

De höjda oljepriserna ledde till en internationell omfördelning av ekonomiska resurser. Handeln med oljeprodukter och även den svenska importen minskade i volym, men trots detta ökade den värdemässigt. Terms of trade (relationen mellan ett lands export- och importpriser) förändrades till de oljeproducerande ländernas fördel och stora kapitalreserver byggdes upp i dessa länder. Under en andra period av oljeprishöjningar 1978–81 förstärktes denna kapitalomfördelning ytterligare.

Prisstegringar

För den svenska konsumenten kom oljeprisökningarna att få påtagliga konsekvenser. Bensinpriset steg till exempel i löpande priser från cirka 90 öre i början av 1970-talet till 7:70 kr 1979. Höjda priser på bensin och brännolja smittade av sig på hela energisektorn med stegrade priser som följd. Detta spädde på den allmänna inflation som redan i början av 1970-talet började märkas i den svenska ekonomin. Konsumentpriserna hade före 1974 ökat med cirka 6–7 procent per år, men parkerade under åren 1974–81 – med undantag för 1979 – runt tio procent per år. Prisstegringarna drabbade emellertid inte konsumtionen i så hög grad, eftersom löneökningarna i stort sett höll jämna steg med prisernas förändring.

Ransoneringar

Ett viktigt undantag var konsumtionen av bensin. Åtstramningarna av oljeproduktionen hos de oljeproducerande länderna begränsade den internationella tillgången på bensin och i Sverige infördes den 8 januari 1974 ransonering på bensin. Dessa åtgärder var kända några dagar innan de faktiskt infördes, vilket inte oväntat ledde till bensinhamstring i allt från oljefat till flaskor. Ransoneringen blev inte särskilt långvarig utan redan tre veckor senare släpptes marknaden fri. Direkta ransoneringar på marknader är vanligt under krigstid men har i modern tid varit tämligen ovanliga under fredsperioder. Ett undantag är bensinkonsumtionen som även under Suezkrisen 1956 var föremål för ransonering på den svenska marknaden, genom att privatbilism inte var tillåten på söndagarna.

Ändrade handelsmönster

Energikriserna på 1970-talet fick direkta konsekvenser för konsumtionen inte bara i Sverige. Genom energisparkampanjer och en omläggning av konsumtionsmönstren var målet i första hand att minska det svenska beroendet av fossila bränslen, men också allmänt att reducera energikonsumtionen. På detta sätt skapades en energimedvetenhet som alltmer kommit att påverka både produktionsteknik och konsumtionsmönster.

Författare: Mats Larsson

Reklam, AB Nynäs Petroleum.

Reklam, AB Nynäs Petroleum.

1937 var bensinen ännu billig, men snart kom kriget och med det hård ransonering.

Motiv ID: SLT000229
Arkiv: Esselte AB
Tid: 1937
Plats:

Exteriör av macken.

Exteriör av macken.

1974 infördes en tillfällig ransonering av bensin i Sverige.

Motiv ID: ICA003467
Fotograf Sven-Eric Sjöström
Arkiv: ICA Förlaget AB
Tid: 1970-1975
Plats:

Exteriör av macken och restaurangen, vintertid.

Exteriör av macken och restaurangen, vintertid.

Inköpspriset på bensin steg och mackarna började allt mer sälja andra varor.

Motiv ID: ICA003464
Fotograf Sven-Eric Sjöström
Arkiv: ICA Förlaget AB
Tid: 1970-1975
Plats:

Premiär för nya ICA-Eol-bensinmärket Tapp, Orust, maj 1976.

Premiär för nya ICA-Eol-bensinmärket Tapp, Orust, maj 1976.

Åtråvärda droppar, 1976.

Motiv ID: ICA003258
Fotograf Gösta Axelsson
Arkiv: ICA Förlaget AB
Tid: 1976
Plats: Brattås