Handelns epoker och årtal

En av de viktigaste historiska revolutionerna inom handeln är införandet av mynten. Genom vikingarna fördes stora mängder mynt till Skandinavien. Men någon penningekonomi förekom inte i Skandinavien vid [...]

Under 1100- och 1200-talen blev Nordtyskland en av Europas ledande ekonomiska regioner och de viktigaste handelsstäderna bildade Hanseförbundet. Hansans makt grundades dels på en högt utvecklad kompetens i [...]

Under medeltiden var tyska Hansan den ledande ekonomiska och politiska kraften i Nordeuropa. Tyskar fick nyckelpositioner i svensk ekonomi och utvecklade handel, hantverk och industri. De fick stor [...]

För 5 000 år sedan började kopparföremål importeras från kontinenten till Danmark och Skåne. Tusen år senare bedrevs fjärrhandel i Mälardalen och på Gotland, liksom längs kusten från [...]

Under vikingatiden (år 800-1050) kom de skandinaviska folken för första gången att påverka europeisk politik och ekonomi. Vikingatågen hade karaktären av krigståg, kolonisation eller handelsresor, beroende på vart [...]

Gustav Vasa kom till makten genom stöd av den viktigaste hansestaden, Lübeck. Men väl på tronen genomdrev han en försvagning av det tyska inflytandet. Därefter påbörjade han uppbyggandet [...]

Sverige var under stormaktstiden en krigshushållningsekonomi. All ekonomisk verksamhet skulle underordnas statens strävan att finansiera krigsansträngningarna. Den som drog upp riktlinjerna för detta var rikskanslern Axel Oxenstierna. Tullväsendet [...]

Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt. Staten gav den inhemska industrin omfattande bidrag och skydd mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud. Under seklet infördes 58 [...]

Under frihetstiden dominerades det politiska livet av två riksdagspartier, hattarna och mössorna. Hattpartiet, som behärskades av de stora köpmännen och industriidkarna, hade sedan slutet av 1730-talet den politiska [...]

Under 1800-talet inträffade ett liberalt genombrott där rader av hinder för handeln och andra näringar togs bort. 1810 avskaffades inrikestullarna. I två steg (1846 och 1864) avskaffades förbudet [...]

1860 hade Storbritannien och Frankrike ingått en frihandelstraktat med varandra. Avtalet introducerade en princip som än i dag är en grundbult i det internationella handelssamarbetet, nämligen mest-gynnad-nations-principen (som [...]

En viktig händelse i svensk politisk historia var striden om spannmålstullarna. Sverige förde en frihandelspolitik men på våren 1887 visade det sig att protektionisterna hade majoritet i riksdagen. [...]

Under 1900-talet tiofaldigades den svenska levnadsstandarden. Denna utveckling hade inte varit möjlig om inte handeln hela tiden hade utvecklat nya och mer effektiva sätt att distribuera varor. Omkring [...]

Under 1970-talet kom den svenska handeln på ett påtagligt sätt att dras in i den internationella utvecklingen. Kring årsskiftet 1973–74 skedde omfattande höjningar av oljepriserna på den internationella [...]

1961 beslöt Sverige att ansöka om associering (en lösare anknytning än medlemskap) till EEC (organisationen bytte sedan namn till EG och därefter till EU). 1967 inlämnades en ny [...]

Vår tid präglas av tre starka tendenser: Internationaliseringen, som innebär att nationsgränser och geografiska avstånd betyder allt mindre för olika ekonomiska aktiviteter. Informationsrevolutionen, som dramatiskt har sänkt kostnaderna [...]

1958 bildade sex europeiska stater EEC – föregångare till EG och EU. Som en reaktion på detta grundade Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike EFTA (European [...]

Syftet med ransoneringarna Detaljhandelns betydelse för samhällsekonomin blev särskilt tydlig under andra världskriget då ett av de största ekonomiska problemen utgjordes av varubrist. Under första världskriget hade handeln [...]