En vanlig missuppfattning – inte minst i skolornas läroböcker – är att ekonomisk utveckling är i det närmaste identisk med teknisk utveckling. Förvisso är teknikutvecklingen en viktig del av den ekonomiska utvecklingen. Men:

• Teknisk utveckling kan bara leda till ekonomisk utveckling om den förenas med entreprenörskap. Det finns många geniala uppfinningar, till exempel flera av Christopher Polhems konstruktioner, som inte medförde praktiska framsteg därför att entreprenörskapet saknades.

• Ekonomisk utveckling kan bygga på andra faktorer än teknisk nydaning, exempelvis nya sätt att organisera handeln av varor och tjänster.

Lika mycket handelssnillen

Eftersom ekonomisk utveckling ofta betraktas som ren teknikhistoria, är det egentligen bara en typ av hjältar inom näringslivet som brukar framhållas då Sveriges ekonomiska historia beskrivs, nämligen industrisnillen som Gustaf Dalén, Lars Magnus Ericsson och Alfred Nobel. Men Sveriges ekonomiska utveckling från fattigdom till välstånd bygger också på handelssnillen som Ingvar Kamprad, Hakon Swenson och Johan Petter Åhlén. Låt oss ge några exempel på entreprenörskap inom den svenska handeln sedan det industriella genombrottet för 150 år sedan:

Lansering av befintliga produkter på nya marknader. Detta är nog den vanligaste formen av entreprenörskap inom handeln och sker ständigt, när någon introducerar en utländsk produkt för första gången i Sverige eller blir först på någon regional eller lokal marknad inom landet. Som exempel kan vi ta Greta Hamilton som 1901 grundade presentbutiken Indiska utställningen i Stockholm, föregångare till butikskedjan Indiska.

Etablering av nya distributionsformer. Här är postorderhandeln ett bra exempel, eftersom den öppnade en ny värld av konsumtionsmöjligheter, inte minst för landsbygdens folk. 1879 startade John Fröberg i Finspång det första svenska postorderföretaget. Företaget finns kvar än i dag. En av Fröbergs ombud var den unge Johan Petter Åhlén i Insjön. 1899 grundade han Åhlén & Holm, som kom att bli landets ledande postorderföretag.

Introduktion av nya butiksformer. Tre exempel: Josef Sachs öppnade 1915 Sveriges första moderna varuhus, NK på Hamngatan i Stockholm. På Odengatan i Stockholm startade Konsum 1947 landets första renodlade snabbköpsbutik av betydelse. Wessels öppnade 1962 Sveriges första stormarknad utanför Malmö.

Skapande av nya organisationsformer inom handeln. Robert von Krœmer tog 1850 initiativ till den första svenska konsumentföreningen i Örsundsbro, Uppland. 1899 skapades Kooperativa förbundet på initiativ av G.H. von Koch. 1917 grundade Hakon Swenson Hakonbolaget i Västerås, föregångaren till ICA.

Utveckling av nya logistikformer. 1943 grundade Ingvar Kamprad IKEA på gården Elmtaryd i Agunnaryd. 1955 lanserade han de platta paketen – en idé som dock NK tidigare hade utvecklat.

Handelsmän som grundade industrier

Det finns också många handelsmän som, inte minst genom sina internationella kontakter och erfarenheter, upptäckt möjligheter att starta nydanande industrier i Sverige. Det gäller till exempel Göran Fredrik Göransson som lade grunden till Sandvikens Jernverk (Sandvik), den invandrade tyske färghandlaren Wilhelm Becker som sedan grundade en färgfabrik i Stockholm och de invandrade skotska bröderna Alexander och Patrik Graham som importerade hissar från USA och sedan startade hisstillverkaren Graham Brothers på Kungsholmen i Stockholm. De tre kafferosterierna – Gevalia i Gävle, Löfbergs Lila i Karlstad och Zoégas i Helsingborg har också grundats av handlare. KF kom under Albin Johanssons ledning att etablera många industriföretag i olika branscher.

Författare: Anders Johnson

Västerås, 1940 ca, Hakon Swenson i möte med reklammedarbetare.

Västerås, 1940 ca, Hakon Swenson i möte med reklammedarbetare.

ICAs grundare Hakon Swenson, en sann entreprenör.

Motiv ID: ICA002268
Arkiv: ICA Hakon AB
Tid: 1939-1941
Plats: Västerås, Hamngatan 16

Interiör.

Interiör.

Entreprenöranda på stormarknad, 1969.

Motiv ID: ICA003559
Arkiv: ICA Förlaget AB
Tid: 1969
Plats: